Topp 10 italienska låtar

De lockande landskapen, den tidlösa arkitekturen, det förtrollande språket, köket, folket… det är omöjligt att inte älska Italien! Få länder i världen kan konkurrera med Italiens kulturella arv. Det är något magiskt med denna plats.

Människor förknippar ofta italiensk musik med sånger som ”O Sole Mio” eller ”Funiculì Funiculà” – neapolitanska sånger som efterfrågas så ofta av turister att en av Venedigs borgmästare faktiskt förbjöd gondoljärerna att sjunga dem. En ganska drastisk åtgärd, men italienska musikartister har skrivit och spelat in så många bra låtar att det är synd att bara några få får så mycket uppmärksamhet.

Det finns så många bra italienska låtar att det inte räcker med en topp 10-lista … låtar som La cura, Il cielo in un stanza, La Bambola, Vivo per lei, La donna cannone, Miserere, Piccolo Uomo, Con te partirò och många andra låtar förtjänar också att finnas med på listan. Att begränsa de största italienska sångerna till en topp 10-lista var en utmaning, men här är några av de mest älskade sångerna i Italien:

Kriterier: Låtarna på den här listan är av italienska kompositörer, på det italienska språket och dialekterna.

Senza Una Donna – Zucchero

Den italienska rocksångaren Adelmo Fornaciari, alias Zucchero, sköt sig upp till internationell stjärnstatus efter att ha samarbetat med Joe Cocker, Eric Clapton, Stevie Ray Vaughan och Miles Davis.

1987 var året då Adelmo Fornaciari blev en stjärna. Albumet Blue’s blev enormt framgångsrikt när det släpptes och blev Zuccheros genombrott. Det producerades av Corrado Rustici, en av Italiens bästa musikproducenter, som också arbetat med artister som Whitney Houston, Aretha Franklin, Andrea Bocelli, Elton John och många fler.

Senza una donna var den stora succén på Blue’s och spelades in igen som duett 1991 med Paul Young. Singeln blev en hit över hela världen. Zucchero har en distinkt texturerad röst med en gravig timbre, men han sjunger Senza una donna med stor lyrik och ömhet. Även om den italienska versionen är mindre populär ligger den sanna skönheten i denna sång i dess innebörd och enkelhet. Rusticis gitarrsolo är så känslomässigt och rörande. Väcker inte den här låten många fina minnen till liv?

Perdere L’Amore – Massimo Ranieri

Perdere l’amore…poesi och musik parat så vackert att ord inte förmår uttrycka storheten i den här låten! Perdere l’amore är skriven av Giampiero Artegiani och Marcello Marrocchi och släpptes första gången 1988 av Massimo Ranieri. Han vann San Remo Music Festival 1988 med sin tolkning av Perdere l’amore. Denna vackra sång är faktiskt mer populär i Lara Fabians tolkning. Jag valde Laras liveframförande av Perdere l’amore eftersom texten är textad på engelska. Ranieris duett med Silvia Mezzanotte, som vackert också tolkar La Cura, är också fantastisk. Orkesterns ackompanjemang är enastående, både dramatiskt och temperamentsfullt. Se den på TopTenz spellista Top 10 Italian Songs på YouTube.

Quando, Quando, Quando – Tony Renis

Denna plats på listan går till en av de bästa låtarna från 60-talet, Quando, Quando, Quando. Den italienska originaltexten skrevs av Alberto Testa och musiken av Elio Cesari, alias Tony Renis. Tony Renis, vinnare av en Golden Globe och nominerad till en Oscar, skrev och producerade många minnesvärda låtar för artister som Diana Ross, Lionel Richie, Julio Iglesias, Nikka Costa, Andrea Bocelli m.fl.

Quando, Quando, Quando har översatts till engelska, spanska, portugisiska, tyska och vietnamesiska, och har varit föremål för många musikaliska anpassningar av andra musiker. Tito Rodríguez, en framstående puertoricansk arrangör, kompositör och sångare från mambo-eran, spelade in den mycket populära mambo-versionen av denna låt, Cuando, cuando, cuando. Låtens mest uppmärksammade engelska tolkning spelades in av Engelbert Humperdinck under titeln Tell Me When.

Tu Vuò Fa’ L’Americano – Renato Carosone

Tu vuò fa’ l’Americano skrevs 1956 av Renato Carosone i samarbete med Nicola Salerno och är fortfarande en av Italiens mest kända låtar. Tu vuò fa’ l’Americano anses allmänt vara en satir om den italienska invandrarens (fruktlösa) jakt på den amerikanska drömmen. Det uppskattas att 4 miljoner italienare invandrade till USA mellan 1890 och 1925.

Tu vuò fa’ l’Americano var med i It Started in Naples (med Sophia Loren och Clark Gable) och framfördes även av Jude Law, Rosario Fiorello och Matt Damon i The Talented Mr. Ripley. Puppini Sisters version är också mycket intressant.

Du ser Renato Carosone och hans sextett i konsert. Sextetten består av: Renato Carosone – piano, Raf Montrasio – gitarr/mandolin, Gennaro Di Giacomo – trummor, Pieo Giordetti – kontrabas, Tonino Grottole – saxofon? och klarinett, John Tozzi Rambaldi – saxofon och okarina.

6. Al Di Là – Emilio Pericoli

I USA är Emilio Pericoli den artist som är mest förknippad med Al di là, en sublim sång skriven av Giulio Rapetti Mogol. Pericoli spelade in en coverversion av Al di là, som först framfördes av Betty Curtis och Luciano Tajoli vid San Remo Music Festival 1961. Luciano Tajolis framträdande vid San Remo-festivalen var fascinerande. Han fångade kärnan i denna vackra sång, precis som Pericoli gjorde i Rome Adventure.

Emilio Pericoli sjöng Al di là i det populära romantiska dramat Rome Adventure från 1962, även känt som Lovers Must Learn. Suzanne Pleshette och Troy Donahue hade huvudrollerna. Undrar du vad Al di là betyder? Don (Troy Donahue) svarar Prudence (Suzanne Pleshette): ”Det betyder… Det är ganska svårt att förklara… långt långt borta, bortom det bortom det bortom den här världen. Det är så mycket han älskar henne i den här sången.”

Minuetto – Mia Martini

Minuetto är en sång skriven av Franco Califano, även känd som Il Maestro, och Dario Baldan Bembo. Den släpptes som singel av Mia Martini och visade sig bli en av 70-talets största framgångar. Texten i Minuetto vidmakthöll en populär stereotyp från den tiden: mönstret med katastrofala kärleksrelationer, kvinnan som upprepade gånger blir förälskad i fel man. Trots det stereotypa konceptet bakom låten är texten så vackert skriven!

Musiken börjar som en modern och elegant omtolkning av en menuett, för att sedan i andra delen av låten förvandlas till en långsam och melankolisk ballad.

Meraviglioso – Domenico Modugno

Domenico Modugno anses vara de italienska cantautorernas fader och en av Europas största artister. Han komponerade musiken till Meraviglioso och Riccardo Pazzaglia skrev texten. Meraviglioso berättar en mycket känslomässig historia. Det är natt. Fylld av en överväldigande önskan att dö står en man på en bro och tittar på det mörka vattnet. Plötsligt tar någon bakom honom, ”kanske en ängel klädd som en förbipasserande”, bort honom från bron och säger:

Meraviglioso (underbar)… Men hur kan du inte inse,

hur underbar världen är (…) Se dig omkring,

De gåvor som de gav dig,

De uppfann för dig, havet!

Du tror att du inte har något att leva för…

Skulle solen vara ingenting för dig?

Livet, kärleken…

Kärleken från en kvinna som bara älskar dig

Meraviglioso… Morgonljuset,

En väns kram,

Ett barns ansikte… Meraviglioso (…)

Historien slutar på ett positivt sätt. Natten är över och mannen återfår sin livsvilja. Negramaros rockversion av Meraviglioso är den senaste coverversionen av låten.

3. Nel Blu Dipinto Di Blu (Volare) – Domenico Modugno

Nel blu dipinto di blu är Modugnos signaturlåt. Låten är allmänt känd som Volare och vann 1958 Grammy Award för årets låt och 1959 den första Grammy Award för årets skiva. Nel blu dipinto di blu, skriven av Domenico Modugno och Franco Migliacci, var den enda utländskspråkiga singeln som fick denna ära. Den engelska texten till Volare skrevs av en av de mest skickliga textförfattarna, Mitchell Parish. Den översattes också till ryska (titel okänd), spanska (En el azul del cielo), franska (Dans le bleu du ciel bleu), portugisiska (Azul pintado de azul) och många andra språk. Det uppskattas att Nel blu dipinto di blu har sjungits minst 100 gånger, av alla från Barry White till Luciano Pavarotti. Claudio Baglioni, Francis Connie, Dean Martin, Engelbert Humperdinck, Frank Sinatra och Louis Armstrong är några av de många artister som har spelat in Volare. Det är den mest sjungna sången på det italienska språket och förmodligen den mest kända efter O sole mio.

Canto della terra – Andrea Bocelli

Jag skulle kunna lyssna på denna fantastiska sång om och om igen. Canto della terra (Song of the Earth) är den andra singeln från Bocellis enormt framgångsrika album Sogno. Låten skrevs av Lucio Quarantotto och Francesco Sartori. Dessa två otroligt begåvade artister skrev också Con te partirò (Time to Say Goodbye), en av de bäst säljande singlarna genom tiderna.

Canto della terra, precis som Con te partirò, spelades senare in som en duett mellan Andrea Bocelli och världens mest sålda sopran, Sarah Brightman.Deras gudomliga och kraftfulla röster smälter samman utan ansträngning. Andersens citat, ”där orden misslyckas, talar musiken”, fångar essensen av detta nervkittlande liveframträdande.

Caruso – Lucio Dalla, Gigi Finizio, Gigi D’Alessio

Det är sommaren 1986. Texten beskriver ett tänkt möte mellan Lucio Dalla och Italiens legendariska tenor Enrico Caruso i Sorrento, Neapel, ”på den gamla terrassen vid Sorrentos bukt”, samma plats ”där havet skiner och vinden ylar”. En hjärtskärande och otroligt intensiv sång, ett verkligt sublimt konstverk kommer till liv.

Skriven av mitico Luciao Dalla och coverad av Luciano Pavarotti, Andrea Bocelli, Julio Iglesias, Laura Pausini, Mina, Al Bano, Josh Groban och Lara Fabian, inspirerade sången Caruso världens största musiker och sångare.

Dalla tillägnade låten till Enrico Caruso- en tenor som hade ett mycket komplicerat och olyckligt liv i Italien på både personlig och professionell nivå. Giacomo Puccini frågade när Caruso provspelade för operan La Bohéme: ”Vem har skickat dig till mig? Gud själv.” Ändå blev Caruso mer berömd i Amerika än i Italien. Lucio Dallas subtilitet tar upp denna aspekt i sångens text. Sången Caruso var Dallas sätt att romantisera tenorens sista dagar i Sorrento. Detta är historien bakom sången: under en resa gick Lucio Dallas båt sönder mellan Sorrento och Capri och några av hans vänner bjöd in honom att övernatta på deras hotell. Det var samma hotell där Enrico Caruso dog, Vesuvio Hotel. Lucio Dalla bestämde sig för att tillbringa flera dagar i Sorrento för att ta reda på mer om tenorens liv. Enligt hotellägaren tillbringade en mycket sjuk Caruso många av sina sista dagar på detta hotell och gav cantomusik och sånglektioner till en vacker ung kvinna. Kanske var han förälskad i henne, ingen vet detta med säkerhet. Det är också osäkert om den kvinna som Lucio Dalla beskriver i Caruso är tenorens dotter eller den unga kvinna som han undervisade i canto. På det hela taget var och är sången Caruso ett musikaliskt mästerverk. Denna sång har rört så många hjärtan, så många människor runt om i världen.

Andra artiklar som du kanske gillar